Provence day by day II

Fransmännen och deras förhållande till mat och vin är ju en historia för sig. Jag älskar själv både det ena och det andra, men har fastnat lite i ett märkligt konsumtionsträsk.

Visst jag har alltid gott vin och en ostbit hemma, jag äter ju en hel del frukt, så det är lätt att förse sig med dessa varor, hela dalen är ju som paradiset självt med persikor, aprikoser, körsbär, jordgubbar och inte minst den rödgula melonen med grönt skal, saftig och god.

Det finns ingen ugn, visserligen är inte det livsnödvändigt, men jag inser att jag lagar mycket mat i min ugn hemma, för jag saknar den nu. Så alla läckra grönsaksrätter jag skulle ha lagat i ugnen, blir max en ratatouille på spisen, och sedan inget mer. Annars blir det mest sallader och kallskuret och ost förstås!

Jag har däremot utvecklat en vurm för desserter. Desserter i små burkar. Dessa återfinnes i sådan riklig mängd att man inte till slut förstår eller ser vad som är vad.

Jag har nu börjat orientera mig bland cremedesserterna parallellt med fruktyoghurten. Jag har provat chokladmousse, chokladcreme, chokladfondant och chokladpudding samtliga av flera märken och av många olika tillverkare. . Motsvarande för creme caramel, tom en variant som man skulle ställa in under grillen i några minuter...cremer med smak av mocka, kola, vanilj och kaffe. Alla med mer eller mindre grädde och socker och sirap och...

För att inte tala om alla dessa fruktyoghurtar. När man ser reklamen på TV så förstår man att denna produkt i princip tar hand om din hälsa, liksom att den skänker livsnjutning och att den bevisar att du tar hand om dina barn som du ska. Den hjälper dig att gå ner i vikt och den hjälper dig att få din mage att må bra, den hjälper dig också att få i dig alla vitaminer.

Jag har hunnit prova en hel del av alla dessa, för i min nit att försöka höja kvaliteten på min föda, har jag strukit godis och choklad. Och jag kan inte baka fruktpajer i - nej just det -ugnen - så då har jag lurat i mig själv att de små burkarna är bättre för mig än godiset.

Fan trot. Men jag kommer alltid hem med ett urval och klämmer i mig ett par tre stycken varje kväll, till dessert.

Dagens burk av franska desserter...blir dagens clou!


Jag har hittat ett fält med solrosor! Inte så att de växte tätt , men de utgjorde vackra utropstecken. Jag vågade inte plocka en hel bukett, även om jag ville, bäst att vara försiktig med bönderna och markägarna. Det är inte Sverige med din allemansrätt .Än så länge har det gått bra, jag vinkar alltid glatt och hälsar om vi är på nära avstånd om jag möter nån på traktor eller så. De känner nog igen mig -och  Hjördis förstås - och promenerar med hunden är inte nåt man gör heller. Har inte blivit utskällda ännu...av andra än bastarderna förstås.


Jag har också tittat på andra boenden - inte med nån större framgång för det kostar skjortan!

Min ängel Clotilde kopplade ihop mig med en österrikiska med ett fantastiskt hus med pool, inte långt från Clotilde. Men ack - vad det skulle kosta mig vågade jag inte ens fråga. Det är så intressant hur man bygger här, finns förstås skäl till det men ändå. Manshöga murar, grindar och små fönster och tjocka murar. Ingen insyn alls, inga stora fönster med utsikt. Små fönstergluggar och instängda trädgårdar.


Likaså örnboet eller den anläggning som Roland hade, otroligt vilket ställe. Fint visst, men inte för mina behov egentligen. Jag behöver lite förströelse också, som TV t ex. Jag tittar ju alltid på TV om jag är hemma och det är jag ju...mitt sociala liv är inte så utvecklat ännu...

Men jag hoppas att det ska komma att utvecklas lite grann i alla fall.


Idag har jag plockat en hel bukett med solrosor. Det fanns ju mindre modeller som passari den enda lilla vas som finns här. Fantastiskt! Det känns lyxigt och annorlunda!

Gjorde en evert idag, for iväg för att bara köpa bröd och kom hem en timma senare efter en ofrivillig rundtur. Blev bryskt stoppad hundra meter från boulangeriet i Viens, min närmsta by med denna facilitet. Fick köra en nedre väg och kunde köra med nöd och näppe genom byns smala gränder.Men hur skulle jag ta mig tillbaka? Den väg som är genast var ju stoppad.

Nu vet jag ju att det finns många olika vägar kors och tvärs men jag kan inte påstå att jag egentligen vet hur de slingrar sig. Detta bekräftades tydligt nog när jag skulle ta en annan väg hem...en timme tog det att köpa ett ynkligt litet bröd.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0